jessicaolers

Jessica Olérs Brelid

Annons

Sista inlägget…

Det här är mitt sista inlägg här på Vimedbarn.se. Jag kommer dock inte att sluta blogga men kommer från och med i morgon den 1/12 göra det på en annan portal. Min önskan och min förhoppning är att ni ska följa med mig till mitt nya ställe. Jag, bloggen och mina inlägg kommer ju att vara de samma, skillnaden är att ni från och med i morgon hittar min blogg här hos Allt för föräldrar där jag kommer att bli en av deras toppbloggare.

Det känns så klart jättespännande men också sorgligt att lämna Vimedbarn och alla härliga människor där. Jag är så tacksam mot dem och allt de gjort för mig. Det var ju på Vimedbarn som jag började min karriär som bloggare/influencer. Något som bara var tänkt för en period men som blev en del av min vardag, älskar min blogg och vill verkligen inte lämna den. Så tack för allt alla fina på Loppi och Vimedbarn, tack för att ni trodde på mig och tog in mig som en av era toppbloggare. 
Och så mina underbara, härliga och inspirerade bloggkollegor som jag lärt känna under mina 1 1/2 år på Vimedbarn. Ni är på riktigt fantastiska och jag hoppas så att vi håller kontakten och springer på varandra där ute i vimlet trots att vi från och med i morgon kommer att tillhöra olika portaler. 

Och till dig som läser min blogg, lova att du följer med mig när jag nu tar steget mot okänd mark. Rent praktiskt så ska allt vara på plats i morgon men med teknik så vet man ju aldrig. Jag hoppas dock att ni har tålamod med att de närmaste dagarna kanske kommer att vara lite upp och ner. Jag kommer dock fortsätta blogga på som vanligt. Åker ju till Åre tidigt i morgon bitti så det blir en hel del inlägg därifrån och sedan har jag varit på ett superspännande möte som jag också ska berätta mer om så snart allt är klart. Det händer mycket roligt framöver som jag hoppas ni vill vara med och dela med mig. 

Kram, J

 

 

Annons
Kommentera (12)

Kommentera

  1. Fotograf Nina Jarlholt

    Självklart hakar vi på ❤️
    Spännande med ny portal.

    Jessica, njut nu av Åre ❤️ Kompisgäng, egentid och upplevelsen. Sov, ät gott och parta loss loss lite så att du kommer hem med ny energi och lust. Have fun!

  2. Åsa

    Självklart följer jag med dig! Blir verkligen glad för din skull, detta kommer att bli kanon tror jag:) Varit dålig på att kommentera, läser ikapp vissa dagar. Jag upprepar mig än en gång- din blogg är fantastisk och jag uppskattar så mycket att du delar med dig av både glädje, ledsamhet, kloka tankar, bekymmer, tips mm mm! Hej dig FINA du. KRAM

  3. Malin

    Vad du skräms människa! Jag trodde du skulle stänga ner bloggen. Älskar din blogg och hoppas du kommer fortsätta länge. ❤ Kram Malin

Se fler...

Gråtfest deluxe

Alltså ni är ju bara för bra! Jag har suttit och läst alla era kommentarer på inlägget jag gjorde igår och jag blir alldeles varm i hela hjärtat! ❤️ Ja, en del tårar kom det också. Det känns så himla skönt att känna att jag inte är ensam i att känna så här. Att det inte är mig det är fel på utan att de flesta går igenom liknande perioder som den jag och min familj är inne i nu. 

Jag tror verkligen på ärlighet, att man är ärlig och öppen med vad man känner och tycker. Man hjälper inte någon genom att låtsas som att allt är en dans på rosor utan jag tror på att visa verkligheten. Just nu ser vår verklighet ut så här men om en tid kanske situationen ser helt annorlunda ut. Eller kanske, jag vet att det kommer att komma en period när allt kommer att kännas mycket lättare för det är så livet är. Inget är konstant utan det går upp och det går ner. Hemligheten tror jag är att acceptera, acceptera att det i perioder är lite jobbigare. Vara snäll mot sig själv under dessa perioder och påminna sig själv om att man gör så gott man kan. Och, hitta tid med sin partner. Få släppa alla måsten och bara vara, ta en fika eller en promenad. Hålla handen och påminnas om vad det var man föll för hos den andre. Det är viktigt, jätteviktigt. 

Efter att ha läst alla era fina ord känner jag mig mycket starkare. Är det inte lustigt att allt känns lättare när man får bekräftat att man inte är ensam. Inte är ensam i att ibland vilja kasta in handduken eller som en av er skrev, klämma sönder en clementin i ren frustration. 😊 

Från mig till alla er, världens största kram! Är så glad och tacksam att jag har så många fina och kloka människor som följer min blogg. Tack! 😘

Annons
Kommentera (2)

Kommentera

Se fler...

Nytt klädmärke!

Jag har hittat ett nytt klädmärke med superfina kläder till Noah. Ni kanske redan känner till det men för mig är det nytt. Hittade det när jag shoppade loss till Noah på Babyshop.se häromdagen. Nu har jag fått hem plaggen och jag älskar dem. Märket heter Ebbe  och de har i sin kollektion bland annat dessa fina tröjor som nu ligger i Noahs byrålåda. Är extra förtjust i tröjan med fåglarna på. Lagom detalj för min smak. 


Jag tycker till och från att det är svårt att hitta kläder till Noah. Jag är inte överförtjust i en massa tryck utan gillar när det är enkelt och stilrent. Det var nog därför jag föll för dessa tröjor. Så, gillar du som jag barnkläder i enstaka färger med inte så mycket tryck och krusiduller är Ebbe ett hett tips.

Kram!

Annons
Kommentera (8)

Kommentera

  1. jessicaolers
    jessicaolers

    Men vad har du för härlig pappa Mikaela, mycket bra smak måste jag säga. :) Är så nöjde med plaggen från Ebbe så det blir till att handla fler plagg från dem framöver. Kram, J

  2. Mikaela

    Visst har Ebbe fina plagg.Det va min pappa som köpte plagg till barnen därifrån för något år sedan som gjorde att jag fick upp ögonen för märket.Vi har både jeans,shorts,t-shirt,tröjor och mössor därifrån.Stilrena och snygga,även om jag älskar mönster till småbarn.

Se fler...

Jag förstår att många separerar under småbarnsåren…

Ja, så är det faktiskt. Det som rubriken säger. Jag kan verkligen förstå att många skiljer sig och separerar när barnen är små. När vi väntade Noah sa många till mig att första året är värst men jag håller absolut inte med. Eller så har jag förträngt hur jobbigt det första året var. För mig är det absolut jobbigast just nu. Alla min tid och energi går till Noah så det blir inte mycket över för Rasmus och mig. Vissa dagar känns det som att vi knappt pratar med varandra och gör vi det så är det praktiska saker som rör Noah. Så himla tråkigt och det måste verkligen bli en förändring för så här kan och vill jag inte ha det. 

Känner du med småbarn igen dig? Jag känner mig så trött hela tiden och när Noah väl somnat är jag själv helt slut och redo för sängen. Jag är verkligen beroende av min sömn. Får jag inte sova blir jag inte en jättehärlig människa och tyvärr är det Rasmus som får ta mycket av mina ilskna utbrott. På senare tid har de kommit allt oftare och jag vill bara bli mig själv igen. Orkar inte alltid med mig själv och hur ska jag då kunna begära av Rasmus att han ska orka med mig. :) 

Så nu håller jag tummarna för att Noahs värsta trotsperiod snart är över så att jag kan få mer energi över till mig själv men även till mig och Rasmus. Vi har varit dåliga på att göra saker bara han och jag och vi alla vet ju att en relation behöver näring, kärlek och skratt för att må bra. Hos oss har det varit alldeles för lite av det den senaste tiden. Jag vet att det i vissa perioder får vara så men nu har det varit så lite för länge. 

Även fastän jag älskar att vara mamma till Noah så längtar jag ibland tillbaka till den perioden i livet när jag bara hade mig själv att tänka på. Inte långa stunder men någon gång då och då önskar jag att jag inte behövde vara den vuxna och kloka. Känner att jag och Rasmus måste boka in ett dygn då vi släpper alla måsten och bara fokuserar på varandra. Gör det som faller oss in utan att behöva tänka så mycket. Så som vi levde innan Noah kom. :)

Tills dess tänker jag tillbaka på vår bröllopsdag och fylls med fina och kärleksfulla minnen. ❤️


Kram, J 

Annons
Kommentera (37)

Kommentera

  1. jessicaolers
    jessicaolers

    Sandra, så roligt att jag har en läsare från vårt grannland! :) Det är verkligen helt galet jobbigt att vara förälder idag, det finns så mycket man som mamma ”ska leva upp till” och i media matas man med hur perfekt allting ska vara. Verkligheten ser ju inte så ut och det är det som ställer till bekymmer tror jag. Jag känner verkligen igen mig i tröttheten du beskriver, man får liksom inte lust till någonting utan det enda man orkar med är att överleva. Och så vill man ju inte ha sitt liv. Jag ska genast boka in en hotellnatt för mig och Rasmus. Och då också vara i nuet när vi får till vår date. Ta bort telefoner och annat som stör och bara ägna oss åt varandra. Hoppas att det vänder snart för oss båda. Tror verkligen på träning, det hjälper mig enormt mycket. Kram, J

  2. jessicaolers
    jessicaolers

    Tack Johanna! Visst är det skönt att veta att man inte är ensam, för mig underlättar det jättemycket. Heja oss som orkar kämpa, snart snart hoppas jag att vi får lugnare tider. :) Kram, J

  3. jessicaolers
    jessicaolers

    Så bra idé Stina…för när orken och lusten inte ens finns för att planera något roligt så känns den där dejtboxen som räddningen. Du är absolut inte ensam, vi är många som känner så här men alla pratar inte om det. Kram och styrka till dig.

  4. jessicaolers
    jessicaolers

    Tack Mia för att du sätter ord på mina känslor, precis som du kände dig känner jag mig till och från nu. Inget känns roligt för man är så trött och dränerad på energi. Skönt dock att höra att det blir bättre, det är min räddning nu. Ska försöka hitta en räddningsstund för oss också. Vore så skönt att hitta något där det slipper blir skrik och bråk. Tack för att du följer min blogg. Kram, J

  5. jessicaolers
    jessicaolers

    Åh bli inte det Maria! Jag tror att vi fått en kille med mycket känslor och mycket egen vilja och då blir dessa trotsperioder lite jobbigare att hantera. Ett tips för att hitta tillbaka till den härliga känslan direkt efter bröllopet…titta på bilder tillsammans och prata om dagen. Det väcker minnen och därmed känslorna till liv. Underbart med egentid på lördag, njut! Kram, J

  6. jessicaolers
    jessicaolers

    Det är precis så jag känner Nina och inser att mycket ligger hos mig själv. Förväntningar på hur jag tänkt/önskat att det skulle bli och så blir det något helt annat. Jag tror att jag måste sänka kraven på mig själv, känna att det är ok att inte vara perfekt så länge man överöser sina små med kärlek. Tack för energin och dina kloka ord. Stor kram, J

  7. jessicaolers
    jessicaolers

    Tack Elin för din fina kommentar, blir så glad att du och flera med dig uppskattar mitt ärliga inlägg. Vi hade faktiskt ett prat jag och Rasmus och efter det har det känts bättre även om jag förstår att det kommer att vara en period nu när det kommer att vara extra tungt. Viktigt då att man pratar, pratar och pratar lite till. Jag tror att det är felet vi gjort, vi har inte kommunicerat för att vi inte har orkat. När väl Noah sover är man så slut så man orkar bara vara med sig själv och stänger ute den andra. Inte bra! Jag hoppas dock att vi efter detta blir bättre på att kommunicera. Kram, J

  8. jessicaolers
    jessicaolers

    Vi har faktiskt funderat på det Sandra och tar hjälp då och då men nu var det längesen vi tog hjälp av barnvakt för att göra något mysigt bara vi. På senare tid har det varit mest för att lösa logistiken och vardagen. Tack för tips om din dotter också, det är absolut ett alternativ. Var bor hon? Kram, J

  9. jessicaolers
    jessicaolers

    Så glad att jag med mitt inlägg kan hjälpa, du är inte ensam. Jag tror att alla mammor någon gång känner som du. Och de som säger att allt bara är toppen ljuger eller så har de inte haft ett liv innan barnen kom. Det låter kanske hårt men så tror jag att det är. Pepp och styrka till dig! Kram, J

  10. jessicaolers
    jessicaolers

    Tack Frida för din fina kommentar! Känns skönt att veta att det blir bättre, det gör att man orkar lite till. Vi hade faktiskt ett mycket bra samtal häromkvällen jag och Rasmus och båda två kände att efter det så blev det lite lättare. Vi ska även försöka hitta mer tid bara han och jag så att man inte glömmer bort varandra i allt det andra som vardagen kräver. Kram, J

  11. jessicaolers
    jessicaolers

    Så roligt att vi hade samma underbara präst! Heja er att ni är bra på att be om hjälp, där behöver jag bli bättre känner jag. Jag och R hade dock ett bra samtal häromkvällen så det känns som att vi är inne på samma spår och det är ju bra. :) Pepp och kärlek till dig! Kram, J

  12. jessicaolers
    jessicaolers

    Tack Hanna för pepp! Jag vill verkligen vara ärlig i bloggen och för mig är föräldraskapet ingen dans på rosor. Jag älskar Noah över allt annat men periodvis är det galet jobbigt att vara mamma. Tror på att visa verkligheten, precis som den är. :) Kram, J

  13. Hanna Öhman - Mitt liv som förlossningsskadad

    Jag tror nog att de flesta går igenom sånna faser! Härligt att du vågar berätta, upplever ofta att många bara skriver om och berättar om det fina och vackra med föräldraskapet så därför känns det extra bra när någon vågar vara ärlig.
    Vår dotter är fem och det blir bättre, jag lovar ❤️ Håll ut ska du se att det kommer en vändning, kram

  14. Solin

    Jag förstår också hur vissa glider ifrån varandra. Det är verkligen inte lätt alla gånger. Vi har en på 3år och en på 6 mån. Vi gifte oss strax efter er ( med samma präst, det har vi redan skrivits om men tycker fortfarande det är kul) och jag och min man har inte sovit en natt i samma säng själva än. Och även om jag inte ska får jag dåligt samvete. ‘En jag prioriterar också sömn och en dag med barnen är så intensivt och den lille är ju som klistrad att när min man kommer hem behöver jag SPACE!! Inte lätt. Men något jag tycker jag är bra på så är det att be om barnvakt så vi har varit ute och ätit iaf och snart så är minstingen såpass stor att vi kan lämna över natt. Så kan man få hjälp så ta den! Käka brunch eller hotellnatt. Vad som!! Lycka till!

  15. Nina

    Fint och ärligt skrivet. Känns ofta som att vi bara driver Familjen AB och att man ser sin partner mer som en resurs och inte som sin livskamrat.

  16. Frida

    Läser din blogg och så givande att läsa just din ärliga blogg. Fick tvillingar för 7 år sedan och känner igen mig precis hur du beskriver det. Men tro mig det blir bättre och Den viktigare grundstenen är kommunikation mellan föräldrar. Så att man förstår varandra. På riktigt. Ibland är uttrycket, bryt ihop och kom igen väldigt nära till hands. Jag bröt ihop och beklagade mig för min man, fick ur mig allt det negativa och sedan körde man på igen.. med nya tag. Så höll det på.. tills det blev bättre och jag LOVAR dig att det blir det. Rätt som det är så är det bra igen.. Men förstår din frustration!
    Ni kommer fixa detta som en familj. Ni verkar så fina! Kram

  17. Frida

    Läser din blogg och så givande att läsa just din ärliga blogg. Fick tvillingar för 7 år sedan och känner igen mig precis hur du beskriver det. Men tro mig det blir bättre och Den viktigare grundstenen är kommunikation mellan föräldrar. Så att man förstår varandra. På riktigt. Ibland är uttrycket, bryt ihop och kom igen väldigt nära till hands. Jag bröt ihop och beklagade mig för min man, fick ur mig allt det negativa och sedan körde man på igen.. med nya tag. Så höll det på.. tills det blev bättre och jag LOVAR dig att det blir det. Rätt som det är så är det bra igen.. Men förstår din frustration!
    Ni kommer fixa detta som en familj. Ni verkar så fina!

  18. Emma

    Åh vad jag känner igen mig i det du skriver. Jag känner exakt likadant!! Dessvärre är min dotter bara 3 månader snart men jag saknar mitt liv innan barn jätte mkt. Hemskt att säga men kan ibland känna att jag ångrar att jag skaffade barn. Jag har aldrig varit en person som tycker om barn… Skönt att du vågar berätta dina känslor då man bara ska njuta av sina barn hela tiden enligt andra människor. Kämpa på!!! Kram

  19. Ann-Sofie

    Jobbig period ni har och jag känner igen mig. Det kommer bli bättre. Vår dotter har precis fyllt 3 år och jag tycker det har börjat bli lite lugnare nu. Om än hon fortfarande kan göra tvärtom och vägra göra vissa saker så är det inte lika ofta som när hon var 2 – 2 1/2år. Nu lyssnar hon bättre. Så härda ut, bättre tider kommer.

  20. Sandra

    Barnvakt kanske kan vara en idé för att ni kan få datenights. Glöm inte att du är mer än bara en mamma. Sonen kommer inte må dåligt för att ni är iväg. Han kommer snarare vinna på det. Om ni är intresserade har min 17 åriga dotter många år av erfarenhet från att passa min yngre dotter. Hon skulle säkert bli uppskattad av sonen och mest av er!

  21. Elin Dahlström

    Ni är inte ensamma.. Första året som kantades av kolik och vakna nätter känns som en piss i havet och jag vet inte varför! Just det där att tid och ork för varandra inte finns tror jag är sen största boven. Vår dotter är född i Mars 2014 och kräver ju uppmärksamhet på ett helt annat sätt nu, vilket givetvis är helt underbart… Men jag vill ju att hon ska få växa upp med en mamma och en pappa under samma tak :) Det viktigaste av allt är att man pratar med varandra. Om ”varför det är såhär just nu” och tar reda på hur den andra känner. TUSEN TACK för ditt ärliga inlägg som känns otroligt aktuellt. Varma kramar!

  22. Fotograf Nina Jarlholt

    Fina du❤️Finns inga enkla svar eller rätt lösning på dina bekymmer, jag är helt säker på att ni snart är på banan igen. Att både ni som par och som familj rätt vad det är, är i harmoni igen.

    Jag känner igen mig väldigt i det du skriver och minns att just den åldern vid 2 var tuff, framförallt med vår stora kille. Eller kanske inte så mycket med vår kille utan jag med mig själv. Det är en ny fas, bebisen är ett minne blott och för mig tog det tid att hitta tillbaka till mig, hitta min roll som mamma, partner och egen person när bebisperioden var över. Så när trotsen kom, tröt mitt tålamod snabbt för att jag trapade på för glatta livet inombords.
    Har inga konkreta tips men skickar en kram, energi och kanske hjälper det att veta att det går över. Finns om du vill prata 💓

  23. Maria

    Blir lite rädd når du säger att det blir värre. Jag tycker att det är supertufft nu med en 13 månaders. Är precis som du trött hela tiden och känner mig inte alls särskilt kär trots att vi gifte oss för knappt tre månader sedan. Det blev verkligen en kort smekmånad för oss. De flesta jag talat med säger att det släpper rejält nånstans när barnet är 2-3 år så vi hoppas på det och får härda ut! Och du gör nog rätt i att se till att ni får lite egentid bara du och Rasmus. Vi ska lämna till farmor på lördag och bara vara hemma, se på serier och SOVA!

    Kram

  24. Mia

    Känner så med dig! och igen mig. Mina barn har varit väldigt mammiga och även om jag älskar dem över allt annat så har jag flera gånger kännt mig kvävd när de bara velat ha mig och ratat sin pappa. I perioder blev det tufft för hela familjen då min man kände sig sårad och jag bar allt annat än glad. Ständigt trött och noll energi då jag kände att jag blev dränerad av barnen… Men! Mitt enda ”råd” är kämpa på och försöka att stå ut. Det blir bättre❤️ När min nu mer 4-åring var i Noahs ålder var det väldigt mycket gnäll här också. Man blir tokig! En period åkte vi till badhuset bar och varannan dag dör det var enda stället som var konfliktfritt och vi kunde skratta och känna livet i oss för en stund. Då orkade man lite till hemma sen.
    Hoppas att ni hittar era ”räddningsstunder” i er familj❤️ Tack för en jättefin blogg!
    Kram

  25. Stina

    Åh förstår dig precis. Det är tufft och det blir inte mkt tid över till ett vi, inte minst ett jag. Skönt att höra att jag inte är ensam. Vi funderade faktiskt på att skaffa dateboxen.se. Känns nästan som att vi skulle behöva att nån annan planerar en aktivitet att göra tillsammans hemma varje månad. Kram ❤

  26. Johanna

    Hej! Jag känner inte dig och halkade in på din blogg av en slump. Men det känslorna och det jobbigt trotsiga med ditt barn känner jag så väl igen mig i. De är som jag själv har skrivit inläggen. Ville bara säga att du inte är ensam att känna så här. Och längtar själv till den jobbiga perioden är över för oss och våren dotter. Många styrkekramar

  27. Sandra

    Jag förstår dig helt! Min dotter är 1 år och 7 månader och har börjat trotsa redan nu, tidig som hon är med allt. Hon är väldigt temperamentsfull och har alltid varit ett väldigt krävande barn. Jag känner att den tyngsta tiden är just nu. Småbarnsåret var helt galet, totalt vansinnigt med kolik i fem månader och jag som tog 6+ månader på mig att bli mig själv efter en dramatisk förlossning. Det första året handlade bara om överlevnad, och vi fortsatte pussas o kramas som vanligt. Men nu? Nu är man trött på ett helt annat sätt, en annan nivå. Det är nu jag hinner fundera på saker mycket djupare, det är nu både sambons och mina alla fel, alla egna misstag och brister kommer fram till ytan. Det är nu det är T U N G T att överleva! Vi fick just möjlighet till en natt tillsammans, med middag och hotellövernattning, bara vi två. Det hjälpte enormt! Nu kommer jag också att börja träna för att få rensa tankarna några gånger i veckan så tror det kommer hjälpa också. Vi klarar detta! Allt går bara man vill. Kämpa och kramar av en läsare från Finland!

Se fler...

Sluta med vila?

När slutade ditt barn med vila mitt på dagen? Noah är nu 2 år och 4 månader och jag undrar hur länge till han kommer att behöva ta en stödvila mitt på dagen? Än så länge så känns det som att han behöver det men han börjar allt som ofta protestera när vi ska lägga honom mitt på dagen. Häromdagen skrek och krånglade han i en timme så till slut gav jag upp. Problemet då var att han senare på eftermiddagen var supertrött och det resulterade så klart i gnäll. Jag blir galen på detta gnäll!

Har svårt att bedöma om det är så att han inte behöver sova på dagen eller om det är för att han är så bestämd och envis som gör att han krånglar så vid vilan. Tror dock på det senare för på dagis sover han ju utan problem men här hemma ska det alltid bråkas innan han för det mesta somnar. Ofta får man sedan väcka honom så att han inte sover för länge så det visar ju på att han behöver sin vila. Fattar inte varför det ska tjafsas och bråkas innan han slår igen sina blå.


Tror dock att jag kommer att fortsätta med vilan ett litet tag till. För som sagt, de få gånger han inte sovit på dagen blir han extremt trött redan vid 17-17.30 och det är ju lite tidigt för att gå och lägga sig för natten. Sen tycker jag att det är ganska skönt att få den där stunden mitt på dagen då jag kan passa på att bara vara och göra sådant som är svårt när han är vaken. Blir till och med lite stressad över att det inte dröjer länge tills den tiden för mig själv är ett minne blott. :)

Kram, J

Annons
Kommentera (25)

Kommentera

  1. jessicaolers
    jessicaolers

    Tack Stina, tänker att vi får prova och se. Är det så att vi märker tydligt att han behöver vilan tar vi tillbaka den. Tror dock jag väntar lite till innan jag tar bort den helt. Kram, J

  2. jessicaolers
    jessicaolers

    Tack snälla Marie, du ger mig hopp. :) Man får tänka positivt helt enkelt för många gånger kan jag känna att vilan ”ställer till det” eftersom man måste ta hänsyn till tider och så. Jag njuter av den en liten stund till men snart tror jag att vi tar bort den. Jag ska även sluta med alla aktiviteter på helgerna som brunch, fika och restaruangbesök…det är ju faktiskt inte härligt med en 2-åring som är överallt och ingenstans. Nej, nu får det bli brunch och fika hemma. Det är ju faktiskt också mysigt. Kram, J

  3. jessicaolers
    jessicaolers

    Haha, så gjorde jag också när Noah var yngre…och jag håller med, gråt och gnäll skär i hjärtat och kan driva en till vansinne. Hoppas det blir bättre för er snart. Kram, J

  4. jessicaolers
    jessicaolers

    Tack kloka Ida, så är det ju faktiskt. Istället för att kämpa och tvinga så kan man ju bara ligga i sängen och lyssna på en saga. Det ska jag testa nästa gång det trilskas. Och det med att behålla vilan på förskolan är ju perfekt för precis som du skriver så är ju tempot där ett helt annat än här hemma. När man är mitt i allt kaos är det så svårt att tänka klart. :) Jag har alltid visat mycket känslor och jag tror också att det är bra, att visa att mammor också kan vara ledsna och gråta. Kram, J

  5. jessicaolers
    jessicaolers

    Men visst är det så Jeanette, det har liksom varit min frizon då jag kunnat göra vad jag vill. Sova om jag känner för det eller läsa en bok. Vill inte bli av med den stunden på dagen men börjar inse att snart är den ett minne blott. Kram, J

  6. jessicaolers
    jessicaolers

    Oj, vaken 2-3 timmar på natten, så jobbigt! Men då kanske det är bra att ta bort vilan? Förhoppningsvis slipper ni då uppvak på nätterna. Jag håller tummarna för det. Kram, J

  7. jessicaolers
    jessicaolers

    Åh, det låter ju som drömmen Julia. Det kanske är dags ändå för Noah att sluta sova på dagen. Då kanske han inte behöver vakna kl. 6 som han oftast gör nu. Kram, J

  8. jessicaolers
    jessicaolers

    Åh så bra tips Johanna, tusen tack! Du har helt rätt, det är det jag tror Noah är rädd för. Att han ska missa något skoj, social och nyfiken som han är. :) Ska testa med att fixa mig inför natten och se om han kommer efter. Hoppas! Kram, J

  9. jessicaolers
    jessicaolers

    Ja, det har vi. Eller när han sover hemma på dagtid gör han det oftast i vår säng eller i sin vagn. Han kommer dock behöva spjälsängen tills vi flyttar i början på februari, då ska han få en stor säng har vi tänkt för som vi bor nu får det inte plats. Hoppas så du har rätt Mimmie för då är problemet snart löst. Kram, J

  10. jessicaolers
    jessicaolers

    Åh, det låter som ni har det kämpigare än oss Nathalie…Noah somnar för det mesta men inte alltid. Har ni funderat på att ta bort vilan helt? Hoppas det vänder snart för er för det är inte roligt när det inte funkar. Speciellt om hon behöver sova. Kram, J

  11. jessicaolers
    jessicaolers

    Tack Jess, att korta av luren mer och mer låter som en bra plan. Det känns som att Noah börjar bli redo, att han snart inte behöver sin vila mitt på dagen. Just nu tar det nämligen upp emot en timme innan han somnar på kvällen. Vi kör lite till så får vi se. Kram, J

  12. Jess

    Vår son sov och sover inte så bra nattetid.. En del uppvak och orolig sömn.. Så han sov dagtid fram till han var 3 år och 4 mån. Dock blev tuppluren kortare och kortare och på slutet 30-40 min. Dock tror jag vi borde slutat tidigare eftersom nattningen kunde ta 45-60 min varje kväll men samtidigt var han trött på dagen.. Han slutade dock självmant somna på dagen vid en semester och sen funkade det bra även när förskolan drog igång. Så man får nog känna av och märka när barner verkar klara sig utan att somna.. Var bra för oss att minska ner längden på dagsluren mer och mer innan den försvann helt:)

  13. Nathalie dahl

    Känner så igen mig. Tösen här hemma är nyss fyllda 2 år och är precis likadan. Sover på föris men är helt omöjlig hemma. Hur jag än gör får jag inte henne att somna. I hennes säng, vår säng, soffan, vagnen – har provat allt och inget funkar och hon är rent ut sagt helt odräglig på em och stendäckar vid 18 på kvällen.

  14. Mimmie

    Har ni prövat att strunta i spjälsängen? Min tjej är född i juli 14 och sover på dagen, När bi köpte våningssäng och hon därmed fick bli ”stor” på riktigt tyckte jag att allt blev så mkt lättare med sömnen.

  15. Johanna

    Vår son är 3 år och 5 månader, Han har precis slutat med vilan på förskolan men har han nog inte sovit hemma på ungefär ett år.. Har han åkt vagn eller bil där strax efter lunch eller under eftermiddagen så kan han somna, men för det mesta har han inte sovit under dagen det senaste året när vi bara är hemmavid.
    Vad gäller sömn och sova generellt så har vi försökt att inte göra det till något negativt.. Tidigare nattade vi varannan kväll men sedan i somras är det framför allt jag som gjort det. Vid 8-tiden så säger jag att ”-nu ska jag göra kvällstoaletten och gå och sova.. ” När jag står och borstar tänderna så brukar det inte dröja så länge innan jag får sällskap och där efter får jag sällskap till sovrummet.. I bland hinner vår son säga att han är trött och vill sova innan vi för det på tal..
    Generellt är min uppfattning att barn gör som vi gör. Kan barnet utläsa från våra handlingar att sova är negativt, att han blir lämnad ensam, missar något o dyl så tror jag att han känner av det..
    Låt honom ha ”uppevila” till att börja med om ni är hemma, slappa i soffan och somna om han vill.. Somnar han lättare i vagn eller bil, lämna hemnet tidigare om ni planerar ev. Aktivitet efter vilan.. Har du/ni tur kanske ni hinner få en stund egentid i bilen eller på ett fik under tiden han sover..

  16. Julia

    Min dotter började vid ett års ålder sova bara trettio minuter om dagen och vid 19 månader så slutade hon sova helt på förskolan. Fram till hon fyllde två så sov hon ibland om vi åkte bil eller så, men nu händer det aldrig och hon är född juli 2014.
    Nattetid sover hon 19-08 ungefär. För oss fungerar det jättebra och hon har fått styra son sömn helt själv.
    Lycka till!

  17. Julia

    Min dotter började vid ett års ålder sova bara trettio minuter om dagen och vid 19 månader så slutade hon sova helt på förskolan. Fram till hon fyllde två så sov hon ibland om vi åkte bil eller så, men nu händer det aldrig och hon är född juli 2014.
    Nattetid sover hon 19-08 ungefär. För oss fungerar det jättebra och hon har fått styra son sömn helt själv.

  18. Hanna

    Sonen slutade sova på dagen vid 2 år och 2 månader och mina tvillingtjejer slutade sova vid strax innan de var 2 år.

  19. Maria Thuré

    Vi har en 20 månaders kille. Han har enda sedan födseln haft jättelite sömnbehov. Vi börjar ta bort hans dagvila nu för han vaknar på nätterna och är vaken 2-3 timmar. Vi har börjat minska ner tiden. De dagarna vi försökt ta bort sömnen så sätter vi oss framför TV:n och varvar ner ca en timme. Kan också känna igen mig väldigt mkt i mammigheten FU beskriver.

  20. Jeanette Carlsson

    Förstår dig precis. Fasar över när det är slut på att sova dagtid! Skönt att höra fler som känner så <3

  21. Ida

    Ni kanske inte behöver sova utan just bara vila? Läsa en bok eller sjunga lite och mysa.
    Och när han går på dagis så kanske han kan ha kvar sovvilan ett tag till, brukar ju va lite högre tempo på dagis än hemma 😊
    Bara lite tankar,.

    O kämpa på under gnälliga och trotsiga dagar! Och man får visa barn att man blir ledsen, arg eller trött. Tror till och med att det är bra för dem om mamma och pappa gråter ibland. Så kan man gråta tillsammans en stund och sen prata om varför det blev så.

  22. Maria

    Mio är ju bara 13 månader och sover två gånger per dag men han har också blivit svårare att lägga. Just nu, för att slippa gråt och gnäll, kör jag runt honom i vagnen tills han somnar. Inomhus till och med. Det är ju nåt med deras gråt och gnäll som är något alldeles fruktansvärt påfrestande! Blir helt matt av det så jag gör allt i min makt för att slippa det. Till och med dammsuger för jämnan på grund av allt inomhusvagnkörande inomhus.

  23. Maries

    Min pojk slutade sova vid 3 år på fsk och två månader innan hemma. Vi märkte det på att han var svår att lägga på kvällen.
    Däremot var jag som du, stressad över att inte få egentiden mitt på dagen. Jag BEHÖVDE verkligen den. Men när dagen kom så var det inte så farligt ändå! Och det blev så mycket lättare att åka och hitta på saker för vi hade aldrig en sovstund att ta hänsyn till. Så njut medan han sover, men sen blir det inte så farligt när han väl är vaken. Sen tyckte jag att 1,5-2,5 års ålder var svinjobbig. Vi höll oss hemma mycket (typ resturang var lika med att hoppa från ett stup) Men sen runt 2,5 så lugnade sig ALLT helt plötsligt! Så håll ut, det blir bättre 😘

  24. Stina

    Min stora grabb slutade sova strax efter han var 2 1/2. Han var inte tjurig, somnade bara inte och låg och pratade en massa. Sen var han inte trött tidigt på kvällarna utan funkade bra hemma sen med så vi började testa på förskolan strax därefter och det funkade kanon. Då sa de att vi får se hur han blir på kvällarna så jag tror det är det du ska gå på. Blir han trött tidigt så är han nog inte redo att hoppa vilan på dagen ännu. Finns ju ingen magisk ålder utan det är ju väldigt individuellt när de inte behöver sova mer på dagen. Kram

Se fler...
stats