Hur härligt är det inte med söndagsmiddagar? Jag älskar det och tycker det är så mysigt att samlas ett gäng och antingen lagat maten tillsammans eller dela upp det så att någon gör förätt, en annan varmrätt och en tredje dessert. I söndags gjorde vi precis så när vi var hemma hos Rasmus och Oscar. Rasmus som är en hejare i köket gjorde världens godast pizzor och min Rasmus en galet god äppelpaj.
Äppelpaj är för mig den perfekta desserten nu på hösten, äppelpaj med massor av vaniljvisp. 🙂 Noah har helt plötsligt börjat äta jättebra och åt med god aptit av pizzan. Det är så gulligt att se honom tillsammans med Oscar och Rasmus. Hur han ska sitta i deras knän och vara med i köket när de fixar. Min fina pojke. När det var sovdags för honom skulle han som alltid somna i deras säng. Tanken var att pappa Rasmus skulle lägga honom men efter utbrott och tårar gav jag med mig (jag vet att det inte är bra) så vi slapp bråket. Vet inte varför han håller på såhär men nu har det varit ”bara mamma” lite väl länge tycker jag.
Eftersom vi var hos Oscar och Rasmus redan vid 17 så blev det en tidig kväll. Tror vi var hemma strax efter 21 vilket var skönt eftersom det var jobb och dagis på måndagen. Så nu ska jag försöka få till söndagsmiddagar så ofta det bara går för det var verkligen mysigt! Har lugnat ner mig gällande aktiviter på veckorna vilket har gett mig ett skönt lugn. Har landat i att perioden vi befinner oss i just nu får vara så här och det är ok. Får se hur länge jag känner mig ok med detta men just nu så är jag nöjd. 🙂
Nu ska jag fixa klart det sista på middagen. Blir det gott så lägger jag upp receptet här i bloggen lite senare.
Kram, J ❤️
Låter och väldigt klokt att landa i det faktum att livet är lite som kapitel, och just nu funkar detta bäst för er och då är det rätt.
Jag kör den generella regeln ”är det lätt är det rätt” så ofta jag kan, blir det för mycket krångel och stress brukar det vara dags för en förändring, en anpassning till det kapitel vi är i nu.
Klart att du är viktig för N, du får tänka på era band, och att för honom är du som luft. Helt livsviktig, det kan upplevas helt omöjligt att överleva utan dig i ens en stund i hans kapitel.. men rätt var det är så går han vidare till nästa ? Och vem vet vilka bus och utmaningar det bär med sig..
Kram fina du!
En sådan bra regel Nina, den tar jag med mig. Det är ju verkligen så, det som är enkelt är ju oftast bra. Tack för att du delar med dig av dina klokheter. ❤️