Hej!
Förlåt att jag lyst med min frånvaro men det är sjukstuga här och har varit sedan natten till igår när Noah började kaskadkräkas. Stackars älskade prinsen kräktes ner hela sig och sin säng men inte en tår kom det. Han satt där och tittade på mig med sina stora ögon och bad mig torka honom. Mitt hjärta gick nästan sönder…det blev en dusch mitt i natten, ombyte, byte av sängkläder och även en tvätt. Kände att jag ville få rent allt med en gång så gjorde en fuling och tvättade mitt i natten fast vi egentligen inte får.
När allt var klart gav jag honom lite välling för att han inte skulle behöva somna med tom mage och det var ju inte det smartaste kanske. En del kom ju självklart upp så det var bara att göra om proceduren igen…tyckte så himla synd om vår lilla prins.
Innan Noah kom var min skräck just kräksjuka, jag verkligen avskyr kräk och får nästan kväljningar bara jag tänker på det. Jag förstod inte hur jag skulle kunna ta hand om någon som kräkts ner hela sig. Men nu när det hände så tänkte jag inte ens på det utan allt bara gjordes på automatik. Inte förrän jag stod nere i tvättstugan och sköljde de nedspydda lakanen kom en liten kväljning. Noah skulle nog kunna kräkas ner hela mig utan att jag skulle tycka det var äckligt, min kärlek till honom är så mycket större. En underbar känsla! Eller ja, lite äckligt kanske jag skulle tycka att det var. 🙂
Nu har han varit hemma från dagis både idag och i morgon och han kommer att få vara hemma imorgon också. Vågar inte riskera att han smittar ner någon. Vi har även fått ställa in vår övernattning hos syster eftersom de såklart inte vill riskera att få kräksjukan. Tråkigt för jag har inte träffat Alma och Alfred på länge men så är det ibland. Vi får dock besök av mamma som inte träffat oss sen innan vi åkte till Australien så det blir mysigt. Nu håller jag tummarna för att jag inte blir sjuk.
Kram!
