Mina killar

Är så tacksam över mina fina killar, tänk att jag haft en sådan tur. Kärlek är verkligen inte något man ska ta för givet och jag är så glad att jag har en klok storasyster som pratade mig tillrätta när jag fick för mig att jag inte kunde våga satsa på en kille som var 11 år yngre än mig. Nu har vi varit tillsammans i 4,5 år och tillsammans har vi världens finaste lilla pojke. Det trodde jag inte den där kvällen hemma hos min vän Tobbe när jag och Rasmus träffades för första gången…

Visst är inte allt rosenskimrande hela tiden och visst kan jag bli helt galen på honom emellanåt men jag skulle aldrig byta ut honom…han är min älskling och jag hoppas och tror att det kommer vara vi för alltid. Kan inte tänka mig ett liv utan honom, min fina prins som alltid är så snäll och omtänksam och som lagar världens godaste mat dessutom! 🙂 

Och så vår lilla skrutt Noah…vår alldeles egna pojke. Tittar på honom flera gånger om dagen och kan inte riktigt ta in att han är vår, en del av mig och en del av Rasmus. Vår busunge som alltid (eller för det mesta) är glad och busig, nyfiken på allt och alla och precis som jag och Rasmus älskar mat. 

   
    
  

  

  
    
 Det här första året med honom har både varit det jobbigaste jag varit med om men också det absolut härligaste. Ni med barn förstår säkert vad jag menar. Det är så mycket känslor, mindre sömn och en total omställning att som i vårt fall gå från två till tre. En stor eloge till alla ensamstående där ute som  gör detta själva. Jag hade inte klarat det utan min Rasmus och jag inser att jag är väldigt lyckligt lottad som har honom som min och som pappa till Noah.  Jag är så kär i dem båda och älskar att se dem tillsammans. Just nu gör de müsli i köket. Det verkar som att Noah ärvt sin pappas intresse för bakning och matlagning.

Kram, Jessica