Nu efter 16 månader hemma börjar jag bli sugen på att börja jobba igen. Även om det är jättemysigt att vara hemma med Noah börjar jag känna mig less…less på att leka hela dagarna, less på att läsa samma böcker om och om igen och less på att inte få en lugn stund på hela dagen.
För hur mycket jag än älskar min son så behöver jag något mer än att bara vara mamma. Är så tacksam över att jag kunnat vara hemma så länge och än är det ju tre månader kvar men åh som jag längtar efter mitt jobb och mina kollegor.
Tänk att kunna få äta varm lunch med bara fokus på mig och den/de jag äter med. Inget mutande eller springande efter sonen. Eller att kunna gå på toaletten utan en liten pojke i knät. Hur skönt?!
Missförstå mig inte, jag skulle inte byta ut den här tiden tillsammans med Noah mot något i världen och jag är medveten om hur lyckligt lottade vi är i Sverige som kan vara hemma med våra barn så länge men för att jag ska kunna fortsätta vara en bra mamma till Noah behöver jag få tänka på bara mig emellanåt. Dessutom tror jag att Noah kommer må bra av att få vara på dagis några timmar om dagen.
Kram!