Header Image

Jessica Olérs Brelid

Idén om att starta en blogg kom till när jag och min familj beslutade oss för att spendera sex månader i Australien. Tanken slog mig att det kunde vara roligt för vänner och familj (och alla som tycker det var intressant) att följa vårt äventyr på andra sidan jorden. Efter våra sex månader utomlands är vi nu hemma i Sverige igen och bloggen har fått leva vidare. Här kommer ni att få följa mig och min familj i stort och smått, högt och lågt. Jag kommer att ge er en så ärlig bild som möjligt av livet som fru och småbarnsmamma med allt vad det innebär. Jag heter alltså Jessica Olérs Brelid, är 38 år och lever tillsammans med min familj som består av min man Rasmus som är 27 år och jobbar som arkitekt och vår son Noah som är född i juli 2014. Jag kommer ursprungligen från Dalarna, är till hälften colombianska och jag älskar mat och att resa. Kontakt: [email protected] <a href="http://www.bloggportalen.se/" target="_blank"><img src="https://www.bloggportalen.se/BlogPortal/view/Statistics?id=162473" border="0" /></a>

Ibland blir det inte som man tänkt sig…

Publicerad,

Hej! Ledsen att jag varit frånvarande men vår juldag blev inte riktigt som vi tänkt oss. Vi hade planer på att åka till en 4H-gård med Noah och hälsa på grisar och höns men istället blev det ett besök till akuten. 🙁

På julafton ramlade Noah och slog sig i huvudet två gånger. Som vanligt skrek han en liten stund men sen var han pigg och glad igen. Det enda som syntes av fallet var lite skrapsår, blåmärken och en liten bula i pannan. På natten vaknade han dock och var jätteledsen, näst intill otröstlig. Han brukar ju sova hela natten igenom så jag blev lite orolig men tänkte att det kanske var för att han hade haft en händelserik dag och drömde extra mycket. När jag kände på honom var han dock stekhet så jag tog upp honom och lade honom på mitt bröst och där somnade han. 

Han sov extra länge på morgonen och när han vaknade var han fortfarande varm men inte lika varm som tidigare på natten. Han kändes hängig och vägrade att äta. Ville bara sitta i knät och mysa vilket inte är så vanligt med vår lilla virvelvind. När jag skulle klä på mig lade jag honom i vår säng. Rasmus började dra honom på ryggen och Noah låg alldeles blixtstilla. Efter en stund somnade han och sov en liten stund. När han vaknade gav vi honom välling och den drack han. Så skönt med tanke på att det var 35 grader ute. 

Vi bestämde oss för att bara vara hemma och ta det lugnt eftersom det tydligt syntes på Noah att han inte mådde bra. Då helt plötsligt börjar han kräkas lilla gullrumpan. Med tanke på slagen mot huvudet kvällen innan blev jag orolig och ringde ”nurse on call”, Australiens motsvarighet till Vårdguiden hemma i Sverige. De tyckte vi skulle åka in för att utesluta hjärnskakning så det var bara att packa in oss i bilen och åka till The Royal Children’s Hospital. Väl där fick vi ett jättefint bemötande och efter ca två timmars väntan fick vi komma in till doktorn som undersökte Noah. 

 

I väntan på doktorn…
  
I väntrummet hade de ett jättefint akvarium med en massa fiskar i alla möjliga storlekar och färger.
   

Som tur var verkade allt ok med honom. Han hade antagligen kräkts på grund av febern så det hade inget samband med slagen mot huvudet. Vi åkte lättade hem med vår prins. Resten av juldagen var vi bara hemma och tog det lugnt. Framåt kvällen piggnade Noah till och lekte på nästan som vanligt. Idag är han pigg och glad så antagligen var det bara något tillfälligt. Så skönt! 

Kikar in lite senare med bilder från vår julafton som var helt fantastisk!

Hoppas du haft en fin jul trots värme och saknaden av snö. 🙂

Stor kram!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *