Hej!
Nu (eller egentligen igår) äntligen är vi framme i Australien efter en lång men helt ok flygresa. Flygvärdinnorna på både Quantas och Emirates var helt fantastiska. Supergulliga med Noah, skojade med honom och gick till och med runt med honom för att vi skulle få en liten paus. Så fint av dem!
Har aldrig flugit med något av bolagen tidigare men gör det gärna igen. Bra mat, gott om plats och bra filmer. Vi såg dock ingen för när Noah sov passade vi på att sova och när han var vaken var det full rulle.
Att flyga med barn är verkligen stor skillnad mot när man flyger själv. Så mycket mer saker man har! Vi checkade in tre stora resväskor, Noahs vagn och hans säng + allt handbagage. Vi måste ha sett helt tossiga ut när vi kom där på Arlanda.
Vi behövde dock inte oroa oss för övervikt eftersom vi köpt en väskvåg, så himla bra! Så ett tips är att köpa en sådan när ni ska ut och resa så slipper ni stressen av att kanske ha för mycket med er. Helt klart värt de 99 kr den kostade. Tror Rasmus köpte den på Clas Ohlson men det finns säkert på fler ställen.
Ett annat tips inför långresa är att inte ha med så mycket handbagage. Jag vet inte hur många gånger vi packade upp och ner saker i vårt handbagage i alla möjliga olika kontroller, så tröttsamt! Speciellt när man kanske använde 1/4 av allt innehåll. På tillbakavägen blir det bara saker till Noah som åker med där, det räcker. Så länge han är nöjd är jag nöjd.
Inför landningen i Melbourne fick vi fylla i inresekort där vi skulle svara på en massa frågor. Bland annat om vi hade någon mat med oss i bagaget. Vi hade ju mat och mellis till Noah med oss så det var ju bara att kryssa i ja på inrådan av vår australiensiska granne.
Jag har ju sett ett program på TV om australiensiska tullen där de tar in folk som har tagit med sig både det ena och det andra och där vill man ju inte hamna. Såg framför mig hur denna process skulle ta en evighet men vi hade sådan tur. Vi fick gå till en speciell kö, säga vad vi hade och sedan var det klart. Trodde att de skojade med oss men blev så glad, efter nästan ett dygn på resande fot vill man ju bara vara framme.
Efter detta kom nästa orosmoment. Skulle det finnas en tillräckligt stor taxi som fick plats med allt vårt bagage? Jag hade inte behövt oroa mig. Utanför flygplatsen hade de små minibussar så vi haffade en sådan och åkte sen hem till våra vänner där vi ska bo tills vi hittar en egen lägenhet.
Det var verkligen så skönt att komma fram, lasta av allt bagage och ta en dusch. Noah var supernöjd och gick omkring som om han vore hemma, vår älskade fina pojke.
Ja, så nu är vi på plats i det som kommer att vara vårt hem de närmaste sex månaderna. Så konstigt och overkligt fortfarande.
Idag har vi mest löst en del praktiska saker men det absolut viktigaste, firat Noah som fyller 1 år idag. Mer om det i nästa inlägg. Nu måste jag sova så att jag orkar med morgondagen.
Kram, Jessica
Hej!
Har också varit i Australien, också närmare bestämt i Melbourne i en vecka. En övernattning i Singapore i varje riktning. I Singapore räckte det med bara en enda spottloska på gatan för att åka på en bot på hela $500. I Australien riskerade man en bot på minst $250 om man ej deklarerat t ex medhavd mat. Flygbolagen var British Aiways och Qantas, och året var 2001.
Man kanske skulle testa tullpersonalens tålamod genom att lämna falska uppgifter på IPC vid ankomsten till Australien då kontrollen på Sydneyflygplatsen (där jag bytte till inrikesflyg) var oerhört strikt. Har sett på tv-serien Gränsbevakarna Australien och det var spännande att se när det ofta gällde odeklarerad mat som resulterade i enorma böter. Samtliga resenärer som ertappats med narkotika fick mångåriga fängelsestraff och många kom ej in i landet pga brottsdomar som ej deklarerats på IPC.
Anonym
Ja, jag ska erkänna att jag var lite nervös när vi landat och skulle hå genom alla kontroller. Det gick dock bra! Hade med mig välling och lite mat till bebis men deklarerade det så det var inga problem. 🙂