Jessica Olérs Brelid

Fikafest och blodbad…

Hej!

Jag och familjen är fortfarande kvar hos Rasmus mamma i Lidköping och myser. Tycker alltid att det är skönt att komma hemifrån då och då för då tvingas jag att ta det lugnt. Är jag hemma finns det alltid saker att göra och jag kan inte riktigt slappna av. Här finns inte så mycket mer än att hålla koll på Noah och se till att han har det bra.


Är just nu inne i en riktig fikaperiod och är sugen på bakelser, bullar och kakor mest hela tiden. Hittar alla chanser jag får till att gå och fika. 🙂 Igår promenerade vi ner på stan, jag, Rasmus och Noah för att hitta något mysigt ställe att sätta oss på. Det var dock vad som fanns att fika på de olika ställena som fick styra vart vi skulle gå. Jag var nämligen galet sugen på Budapestbakelse och det har de ju inte på alla fik. Vi hittade dock ett ställe till min stora glädje så där slog vi oss ner.


Vi hade verkligen en supermysig fika tillsammans. Noah var på strålande humör. Lekte restaurang och bakade pizza till oss, kom med te och kaffe och röjde runt men på ett ganska stillsamt sätt så att det inte störde övriga gäster. Men så mitt i leken så hände det…Noah ramlar från pallen han sitter på och dunkar ansiktet rätt ner i golvet. Först tror jag inte att det är så farligt tills jag ser blodet. Det i princip forsade från hans näsa och jag blev genast superstressad men försökte hålla mig lugn för att inte oroa vår prins. Tänk att det kan komma så mycket blod ur en sådan liten näsa.

Noah var jätteledsen och grät ganska länge vilket han inte brukar göra när han slår sig så det var nog en ordentlig smäll han fick. Till slut fick vi stopp på blodet och Noah lugnade sig. Helt plötsligt säger han; så mamma, nu är jag glad igen. Min älskade fina pojke. Så med lite torkat blod i näsan fortsatte vi sedan restaurangleken.

Tycker det är så läskigt när ens barn slår sig illa. Man vill liksom ta över det onda från dem och bara göra allt bra igen. Misstänker att det kommer bli en del sådana här olyckor framöver. Han är inte direkt lugn vår Noah. Springer hellre än går och ska gärna klättra på höga saker så ofta han bara kan. 🙂

Hoppas du haft en fin helg så här långt.

Kram, J

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
    1. jessicaolers

      Det blir man verkligen Hanna och jag insåg att jag inte alls är så lugn som jag önskar att jag var i sådana här situationer. Jag blev verkligen uppskärrad medan min man Rasmus var betydligt lugnare. 🙂 Men det är väl så när man har en virvelvind, vi får helt enkelt lära oss att hantera det för fler olyckor lär det ju garanterat bli. Kram, J

  1. Stina

    Usch ja vad det är otäckt. Min äldsta ramlade ur vår säng och slog upp ett jack i pannan när han var 1 1/2. Kan säga att efter den pärsen så åkte vi och köpte den lägsta sängstomme vi kunde hitta… Tur att det gick bra och att det inte blev värre för Noah. Ha en fin lördagskväll! Kram

    1. jessicaolers

      Men det är ju så jobbigt Stina när de små ramlar och slår sig. Jag var dock exakt likadan när jag var liten, som en liten virvelvind och då blev det ofta att jag ramlade och slog mig. 🙂 Kram, J

stats